Gräpeattack

Jag har precis varit och tränat på Friskis och Svettis. Det var som vanligt en upplevels. Man kommer in i lokolen cirka si sådär trettifem grader varmt, inget gör mig så motiverad att träna som extrem hetta. Nä vänta lite, P3 på lägsta volym, sådär så att det bara blir ett irriteerande brus i bakgrunden, det är fan det som peppar.

Inte nog med detta, en gamal bekant dök upp. En man i tjugofem till tretiofem årsåldern som har pratat med mig tidigare på löparbandet. Ja, på löparbandet. Ungefär så här var konversationen:

Efter ca fem minuter
Han: Ska du springa en timme igen?
Jag: Ja det hade jag tänkt.
Vad jag borde ha sagt: Yeah son!

Effter ca femton minuter
Han: Vilken hastighet springer du på?
Jag: 10,5
Vad jag borde ha sagt: Skit i de ru´ (och gjort honör)

Efter ca fyrtio minuter
Han: Jag börjar bli hungrig nu.
Jag: ?
Han: Hur många kalorier har du nu?
Jag: 550
Han: Tror du man kan gå ner i vikt? funkar det?
Jag: Tja det gör det väl..
Vad jag borde ha sagt: Jajemen, håller på och tränar bort de sista babykilona!

När jag sprungit färdigt sa han att jag var duktig. Jag skyndade till omklädningsrummet och gömde mig där en stund.