Gräpeattack

Disskusionen vid frukostbordet är både livlig och fantasifull. Ingen av de försammlade vill nämligen ta åt sig äran för gårdagens hjältedåd. Förslag på vem det kan ha varit som släckt elden är bland annat: en ande, ett spöke, Räkans självsläckande (och självantendande) ljusslinga, Jukkapalmen Jerry, Taxmannen och Stålmannen har florerat. Till slut har dock konstaterats att det mest troliga är att det är korridorskamraten i rum 1224 som ryckt in och stoppat branden.

Snippe gungar på sin stol, ser nervös ut och tittar ideligen på klockan.
-" Va e´re det för fel på dig då?" säger Räkan bryskt medan han tuggar på sin frukostfralla.
- "Ehe...jag var ju tvungen att rapportera in om branden till hyresvärden, så nu ska det vilken sekund som helst komma en brandinspektör och utvärdera skadorna."
- " Va fan! Nu kommer de säkert höja hyran eller kräva oss på skadestånd! Jävelsjävlar..." suckar Räkan.
-" Har redan varit i kontakt med min advokat. Hon försäkrade att hon skulle ta hand om hyresvärden om konflikt uppstår."

Just som Snippe har avslutat meningen syns en fetlagd man i speciallhängslen och t-shirt (storlek: något för tajt) i dörröppningen. Han tar sig mödosamt in i rummet, över soffan och bordet. De boende i korridoren identifierar mannen som vaktmästaren som i långsamt tempo brukar klippa häckarna ute på gården med maskin. Vaktmästaren tittar sig runt i rummet och mummlar en knappt hörbar svordom. Varefter han krafsar ner något i sitt medhavda anteckningsblock, tar vad som finns kvar av den danska hemma-uppfödda granen med förgylld fot och allt och stegar mot dörren. När han väl krånglat sig över bordet och soffan med svedd gran-pinne i hand, vänder han sig ilsket om och fräser,
-"Fixa till den här skiten för fan! Annars jävlar...!" *spännande musik*